Yesyes. ny blogg, ni får nöja med det här så länge och kanske fina sliren kan göra en header till mig sen.

fantastiskt mycket bättre blogg sida att blogga på, så förhoppningsvis ska jag kunna bli lite duktigare än vad jag varit de senaste... åren?

min fina sambo har åkt till halmstad på träning- och kurshelg och jag hade tänkt mig en awesome helg med mycket sliren och sladden häng, lite loppisfynd, shopping och morochdottertid.

men jag är sjuk. it's sucks totaly!

detta innebär, tråkigt nog, att jag sitter helt solo i vårt hem utanför ystad. solen har gått ner, det börjar bli mörkt. jag har legat på samma ställe, i samma position i soffan där nere. jag pallar fortfarande inte gå upp.

snacka om helkass dag och livsslöseri.

barnen från grannhuset leker utanför, kan dom inte hålla krypen inomhus så man kan få lite lugn och ro?

idag skulle jag kunna göra nästan vad som helst för att få spendera min kväll på barstreet på kos (kanske lite friskare än vad jag är just nu). minnena från veckan har flätats samman lite grann, jag minns inte specifika dagar eftersom vi var fulla i princip hela tiden och det hände så mycket varje dag så det är svårt att urskilja från dag till dag.

men jag minns en kväll. klockan var 06.40, vi satt på charismas uteservering, anna hade brutit tån och hade smink utkletat här och var i ansiktet efter tårarna. jag hade precis dragit i mig 5 tequilashotar med inslängaren. två albaner höll oss sällskap, eller sällskap och sällskap, dom hängde mest på. den ena luktade svett och den andra kunde ingen engelska alls, men han kände fredrik ljungberg. jag skrattade åt hela situationen, solen var på väg upp, vi var fulla och värre skulle det bli. stället började stänga och bargatan började så smått tystna och dö för den natten.

jag kan inte riktigt svara på hur vi kom hem, för det minns jag inte, men det är mest troligt at vi åkte taxi.

när vi vaknade morgon efter var vi nästan fullare än när vi gick och la oss. på väggen satt den största spindeln jag någonsin sett irl.

både anna och jag har spindelfobi men ingen av oss kunde riktigt ge ifrån oss någon reaktion mer än skratt. vi skrattade oss igenom hela den dagen, pinsamt mycket, tills bakfyllan slog på när kvällen närmade sig.

en annan rolig grej jag minns speciellt var en natt när vi kom hem till hotellet. receptionisten tittade på oss och virrade på huvudet när vi kom inranglandes i entréen. vi åkte upp till vår våning, pratade säkert inte sådär tyst och fint som man ska, jag bankade på någon dörr och vi fick springa till vårt rum, fulla, fnittriga och i högklackat. väl inne på rummet tappade jag balansen och flög in i garderoben, jag lyckades kravla mig upp vid fotänden på sängen och blev liggandes där. plötsligt hörde jag anna prata med någon i badrummet. hon skrek: hör ni mig?! det är anna! hallå?

jag var tvungen och se vem hon pratade med, så jag tog mig ut dit och in i badrummet där anna står och skriker rakt in i ventilationen. hon vände sig till mig med tandborsten i munnen och sa: duuu, man hör folk här!

ventilerna gick till alla rum och vi hade väckt hela våningen... vi var sådär populära dagen efter.

det var bästa resan ever! när det dyker upp fler minnen så ska ni få höra dom.

just nu längtar jag bara till vårt nya hus, hoppas tiden går fort.

nu intar jag sängläge igen.

fred ut!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

jag sitter och längtar som en tok tills fyttdagen. Den börjar närma sig, enligt mina beräkningar bör vi åtminstonde ha börjat flytten om två veckor.  både jag och isak tycker det är sådär halvball att flytta, det har kanske blivit blivit lite väl m...

känns som hösten är på riktigt nu, hyffsat awesome. även om sommaren alltid tycks vara bättre, men vilken sucki sommar vi haft. nästan så man hoppas på hösten, att iaf den blir fin och mysig.   igår när jag körde till jobbet var himmlen helt klar...