jag sitter och längtar som en tok tills fyttdagen. Den börjar närma sig, enligt mina beräkningar bör vi åtminstonde ha börjat flytten om två veckor. 

både jag och isak tycker det är sådär halvball att flytta, det har kanske blivit blivit lite väl många sista tiden. det här blir förhoppningsvis sista för ett tag framöver. för att göra det lite enklare denna gången hyr vi ett stort släp och öser in allt på en gång, slänger in nyckeln och drar. så är iaf planen. 

av någon märklig anledning trivs jag inte alls i huset här, kan inte riktigt säga varför. det är jättefint och sött och precis vad jag vill ha. spindlarna som trängs med oss här gör inte saken bättre. inte mössen heller, även fast jag hellre har ett hus fullt med möss än en enda spindel. 

jag vet inte riktigt om jag gillar dom eller inte, mössen alltså. häromdagen låg ett chocklad på soffbordet, när jag skulle ta en tugga på kvällen såg jag att där varit en mus och gnagt på det med sina små, små tänder. det såg ganska sött ut så jag la fram en liten bit chocklad på bordet och när jag tittade idag var det borta. tänk så glad den lilla musen blev, och vad sött det måste varit den släpade iväg på den stora godisbiten. 

dom är ändå ganska okej. och jag har inte hjärta att ställa fram musfällor, dom får helt enkelt vara här, iaf tills dagen när dom börjar tugga på mina saker.

idag är jag ledig, och det är storm ute. den heter katja tror jag. kan ha varit kajsa också. och jag funderade på varför dom döper stormarna, först kändes det töntigt. men det är ju väldigt effektivt. om jag säger gudrun så vet alla vilken jag mednade. om jag däremot skulle förklarat den: ehm, nä men du vet den stormen när det blåste så jävla mycket, typ då 2004, eller 2005, eller var det senare.. ah, du vet vilken jag menar..

namn=effektivt.

jAG GILLAR EFFEKTIVITET. FÖRUTOM NÄR JAG ÄR LEDIG. 

IDAG GÅR JAG BARA OCH VÄNTAR PÅ ATT MIN NYA TELEFON SKA KOMMA, OCH NEJ, JAG HAR FORTFARANDE INTE FÅTT DEN. EFTER 7 (SJU!!!) VECKOR(!!). FUCK YOU TELENOR, NI ÄR DET SÄMSTA SKITET EVER!

JAG HAR BÖRJAR SKRIVA PÅ MITT TREDJE BREV TILL DERAS HUVUDKONTORET. 

DOM SKA FAN FÅ VETA HUR INIHELVETES DÅLIGA JAG TYCKER ATT DOM ÄR. 

IKVÄLL SKA VI HÄLSA PÅ VÅR NYA KISE SOM SKA FLYTTA MED OSS TILL LOMMA. LILLA MY HETER HON, JAG GILLAR HENNE REDAN. MYYYYYYYS!

DAGS FÖR KRUBB, JAG ÄR SYLTEN!

FRED UT!

känns som hösten är på riktigt nu, hyffsat awesome. även om sommaren alltid tycks vara bättre, men vilken sucki sommar vi haft. nästan så man hoppas på hösten, att iaf den blir fin och mysig.

igår när jag körde till jobbet var himmlen helt klarblå, solen lyste, det var 10 grader ute och löven på träden hade börjat bli gula. det var fint! det är då jag blir bitter på mig själv att jag aldrig kan ha med mig kameran när det finns som bäst fotochanser. 

och just igår var jag så tokigt avundsjuk på alla hästägare! när jag körde hem såg jag massa folk som var ute och red på sina fina hästar.

jag saknar att spendera en hel fredag kväll i stallet och på hästryggen, komma hem sent, sätta sig med ridkläderna direkt i soffan och äta någon slafsig mat jag slängt ihop och känna total utmattning och lycka för en bra dag.. 

ni hör ju själva, det är dags att leta häst. 

det är även dags att leta katt, jag vill ha en vuxen katt, inte gammal, bara vuxen som kan ta ansvar för sig själv och gå ut när den är kissnödig. ungefär som dol, men hon bor ju hos mamma nu, och ska stanna där. 

efter det ska jag hitta en hund, men det blir först till våren, kanske sommaren. först ska vi bara komma överens om vad vi ska ha för en hund. 

mittimellan katten och hunden ska jag hitta en häst, en underbaring som jag ska älska och krama och vara tokkär i. 

vad vore livet utan alla underbara djur! det är det bästa jag vet. skit i barn och familjeliv och allt vad det kan heta, så länge vi har djuren är vi lyckliga små varelser. 

fred ut!

Yesyes. ny blogg, ni får nöja med det här så länge och kanske fina sliren kan göra en header till mig sen.

fantastiskt mycket bättre blogg sida att blogga på, så förhoppningsvis ska jag kunna bli lite duktigare än vad jag varit de senaste... åren?

min fina sambo har åkt till halmstad på träning- och kurshelg och jag hade tänkt mig en awesome helg med mycket sliren och sladden häng, lite loppisfynd, shopping och morochdottertid.

men jag är sjuk. it's sucks totaly!

detta innebär, tråkigt nog, att jag sitter helt solo i vårt hem utanför ystad. solen har gått ner, det börjar bli mörkt. jag har legat på samma ställe, i samma position i soffan där nere. jag pallar fortfarande inte gå upp.

snacka om helkass dag och livsslöseri.

barnen från grannhuset leker utanför, kan dom inte hålla krypen inomhus så man kan få lite lugn och ro?

idag skulle jag kunna göra nästan vad som helst för att få spendera min kväll på barstreet på kos (kanske lite friskare än vad jag är just nu). minnena från veckan har flätats samman lite grann, jag minns inte specifika dagar eftersom vi var fulla i princip hela tiden och det hände så mycket varje dag så det är svårt att urskilja från dag till dag.

men jag minns en kväll. klockan var 06.40, vi satt på charismas uteservering, anna hade brutit tån och hade smink utkletat här och var i ansiktet efter tårarna. jag hade precis dragit i mig 5 tequilashotar med inslängaren. två albaner höll oss sällskap, eller sällskap och sällskap, dom hängde mest på. den ena luktade svett och den andra kunde ingen engelska alls, men han kände fredrik ljungberg. jag skrattade åt hela situationen, solen var på väg upp, vi var fulla och värre skulle det bli. stället började stänga och bargatan började så smått tystna och dö för den natten.

jag kan inte riktigt svara på hur vi kom hem, för det minns jag inte, men det är mest troligt at vi åkte taxi.

när vi vaknade morgon efter var vi nästan fullare än när vi gick och la oss. på väggen satt den största spindeln jag någonsin sett irl.

både anna och jag har spindelfobi men ingen av oss kunde riktigt ge ifrån oss någon reaktion mer än skratt. vi skrattade oss igenom hela den dagen, pinsamt mycket, tills bakfyllan slog på när kvällen närmade sig.

en annan rolig grej jag minns speciellt var en natt när vi kom hem till hotellet. receptionisten tittade på oss och virrade på huvudet när vi kom inranglandes i entréen. vi åkte upp till vår våning, pratade säkert inte sådär tyst och fint som man ska, jag bankade på någon dörr och vi fick springa till vårt rum, fulla, fnittriga och i högklackat. väl inne på rummet tappade jag balansen och flög in i garderoben, jag lyckades kravla mig upp vid fotänden på sängen och blev liggandes där. plötsligt hörde jag anna prata med någon i badrummet. hon skrek: hör ni mig?! det är anna! hallå?

jag var tvungen och se vem hon pratade med, så jag tog mig ut dit och in i badrummet där anna står och skriker rakt in i ventilationen. hon vände sig till mig med tandborsten i munnen och sa: duuu, man hör folk här!

ventilerna gick till alla rum och vi hade väckt hela våningen... vi var sådär populära dagen efter.

det var bästa resan ever! när det dyker upp fler minnen så ska ni få höra dom.

just nu längtar jag bara till vårt nya hus, hoppas tiden går fort.

nu intar jag sängläge igen.

fred ut!